Jag vågar

Så efter alla dessa funderingar och efter flera månader som jag hade tittat på den där dörren som det stod bastu på. Den där mystiska dörren som jag var så nyfiken på att se vad som fanns inuti. Så en dag när jag gick ner till duscharna såg jag att någon kom it från bastun. Ok, tänkte jag, den fungerar. Den är igång. Nu vet jag det. Nu är det bara att öppna dörren och gå in och göra som de andra gör där inne. Jag hade lyckats skymta att det satt andra människor där så jag skulle inte vara själv. Ifall att något konstigt händer så skulle jag i alla falla inte vara ensam. Skönt! Så jag tog mod till mig och öppnade dörren. Det första jag slogs av var att det var så otroligt varmt och jag kunde inte riktigt förstå hur folk kunde bara sitta här. Brände man sig verkligen inte? Nej, det gjorde man inte. Jag satt ju också där och jag brände mig inte.